Alexiia

Jag har under en längre tid haft ont invärtes i mage som strålat ut mot ryggen.

Att vara mig kan verka rätt så enkelt! 

Glad, posetiv, snäll och hjälpsam är de jag brukar få höra.

Att ständigt gå och bära på en obeskrivlig känsla utan att få en förklaring.

Folk bryr sig och frågar hur det är och jag ler alltid och säger att de är bra.

Men vad menas egentligen med bra.. jag bryr mig sällan om sådant jag egentligen borde och tycker att folk lägger för mycket energi på onödigt.

Men är de bra att låta saker vara då, jag kan vara arg, jag kan ryta ifrån men de ska mycket till.

De är inte bra, jag har bara vant mig vid själva känslan. 

Förra onsdagen va jag hos läkaren, där gjordes lite undersökning och prover togs.

Har ännu inte hört något och jag inväntar remiss till kk. 

Mer uppdatering när jag vet mer.

Imorgon blir de jobb och efter ska jag fortsätta med mitt lilla projekt.

Ses!

---