När känslorna styr.
Hej på er.. jäkla va de va längesen nu. Men jag funkar inte riktigt längre med att blogga, de har blivit så mycket fokus på livet inne i magen. . Visst e de fantastiskt.! Och hade inte livet där inne funnits just nu vet jag inte vad jag gjort. Du får mig skratta, du får mig att bli rent av tokig ibland och vågor av vallningar som minuter senare går över. Men vad du än gjort med min kropp och får mina känslor att göra så är du den som finns där vart jag än går och jag kommer alltid ställa upp för dig. Och med detta vill jag tacka min underbara sambo som kommer bli världens bästa pappa. Tack för att de va just du, och tack för att du lyckas stå ut med allt just nu. Förlåt om jag inte kan hejda mig när jag känner mig arg och ledsen men tyvärr får du ta all skit från mig. Ibland kan man känna att man vill finns där ställa upp när man själv kämpar med en kamp inne i bröstet men ändå gör man de, vilken människa är man inte annars? Ja jag har telefonskräck, rädslan av att inte veta vad som väntar mig eller om jag kommer säga rätt saker. Men jag finns där så mycket att mina känslor gör ondare än ett slag i ansiktet. Jag vet de! Men att få en tacksamhet tillbaka och få veta att man gjort något bra tär på en om man inte får veta de. Just nu är min hjärncentral tom på energ! Hoppas jag åter kommer lite gladare nära gång. Massa kärlek till er! 💕💕💕💕💕
