Alexiia

Som rubriken lyder är precis dagens ämne.

Att träffa nya människor gör mig livrädd men på samma gång så glad. 

Och de e ju så att rädslan är de som bygger styrkan i slut ändan. 

När jag vet att jag ska träffa nya människor, kan jag mentalt aldrig bli förberedd. 

Jag blir stressad får en klump i magen och får svårt att andas. Tänk er att andas igenom ett sugrör,  känna att hjärtat hoppar ur för de slår så fort och hårt. 

Och på samma gång ler jag och är överspidad och pirrig.

Tusen tankar flyger omkring i  huvudet,  hur ska jag vara, vad ska jag säga, hur ska jag se ut. 

Jag pratar för mig själv, rabblar meningar som kan funka. 

Är de rädsla eller dålig självkänsla och självförtroende? Eller en dålig kombination av båda. 

Många känner säkert igen sig, social fobi kanske. 

Jag måste anstränga mig så mycket att jag blir så trött efteråt. 

Att alltid sträva efter att vara perfekt, vad är perfekt? 

Jag försöker bättra mig på att inte alltid sträva efter att vara på ett sätt för andra.

Ha en fortsatt trevlig dag 🙂

Kram 

---