Äldre tonåren som vuxen, att släppa taget!

Då skulle jag börja sjuan, mycket var nytt, detta var dem tre stegen innan mitt " vuxna liv" skulle börja.

Jag vill nämna att jag trotts min stängda mun var en smått killmagnet, vilket för mig bara var jobbigt.
Att på utsidan vara söt är jobbigt när insidan känns mer än fruktansvärd.

Jag körde mitt race, vågade mer och mer.
Men personer som den jag var fanns de alltid något att döma efter och jag var ett lätt offer att såra så fort jag visade en gnutta självförtroende. 
De fanns alltid nån där som kunde trycka ner mig, och fanns de inte de så var de jag själv.

De fanns så mycket som hindrade mig från att umgås på samma sätt som andra.
De var inte bara i skolan jag var den tysta utan även hemma.
Jag kunde väl tycka att de inte spelade nån roll om jag sa nått.

Jag satte alltid ribban högt för mig själv men gav upp när jag kände att de va för svårt.
På lektionerna ville jag sitta längst bak i klassrummet och undvek ögonkontakten med lärarna.
Fick alltid höra att jag måste räcka upp handen mer för ett högre betyg trotts ett bra resultat skriftligt.

Under hela skolgången var jag rädd, rädd för orden rädd för folket.
Jag var noga med att komma i tid, hellre en timme tidigare. 

Jag är öppen för förslag på inlägg och är beredd att öppna mig endel.

Nu ska jag plocka upp lilleman som sprattlar i sängen 😍😍 

Ha en superfin dag, i mon kommer en uppdatering efter besök hos kk.
KRAM ! 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: